onsdag 31 augusti 2011

elins "hitte-på-pasta" med kyckling

Dagens lunch var en rätt som jag och Viktor brukar göra hemma då och då. Rätten uppstod när vi tog vad vi hade hemma och slängde ihop. Och vad gott det blev. Sen dess har det blivit lite olika varianter på den, men just den här typen är så god så den fick äran att bli lunch även på restaurangen.

  • Hacka en gul lök och en klyfta vitlök fint. Stek mjukt i smör.
  • Tillsätt svamp (helst kantareller eller trattkantareller men champinjoner duger också. Vi tog 50/50) och låt steka med en stund. Häll över en skvätt vitt vin ( ca 1 dl)
  • Häll så över mjölk, grädde eller cremé fraiche ( beroende på hur nyttig du vill vara) så det blir såsigt. Använder du mycket mjölk så kan det vara bra att reda av med lite mjöl eller maizena.
  • Ha sist i hackade soltorkade tomater, och smaka av med salt och peppar. Låt puttra ihop ett slag.
  • Gnid in kycklingfiléer med salt, peppar, paprikapulver och rosmarin. Stek i ugnen eller i stekjärn till kycklingen är genomstekt.
  • Koka spaghetti ( eller valfri pasta) och riv lite parmesan.
Blanda nu den kokta pastan med såsen och lägg upp på tallrik. Toppa med kycklingfilén skivad i tjocka skivor, strö över parmesan och gärna lite färsk rosmarin.

MUMS FILLIBABBA!
(tips: Har man inte trattkantareller, eller vanliga kantareller, som är mer smakrika än vad champinjoner är, kan det vara gott att ha i lite bacon också. )

måndag 29 augusti 2011

Tacktal

Förr ganska exakt ett år sedan var jag och tittade på restaurangen "2 kockar" för första gången. Då var det mest på kul, "titta är ju gratis" tänkte jag. Men redan efter första besöket började tankarna snurra och mala inombords:hur skulle man kunna ändra så det blev mer jag, vilken mat skulle jag vilja servera, hur skulle det se ut osv. Lika mycket på kul, frågade jag sen mamma Karin om hon ville vara med och starta restaurang. "Är du inte riktigt klok" trodde jag hon skulle säga. Men hon är väl coolare än jag tror och svarade " kanske det" ( fast innerst inne tyckte hon nog inte att jag var riktigt klok ändå). Så hon följde med och tittade och sen började tankarna snurra för henne också. Så här såg det ut då, när mamma Karin var med på besök för första gången.
Färgvalet var betydligt mörkare, och baren var mer som en trälåda. Bastun eller borgen, brukade vi kalla den under renoveringen.

Alla möbler fick vi dock på köpet, och de har vi valt att behålla. Det roliga är att när vi öppnade kommenterade många kunder "vilka snygga möbler ni skaffat" fast det var samma stolar de suttit på i flera år. Kul vad omgivningen har för påverkan på hur man uppfattar saker.
Ungefär såhär ser det ut idag. Även om fotona inte ger bästa bilden av interiören. Mycket ljusare, och med uppmonterat akustik-tak som gör underverk för sorl och slammer, vilket var ett stort problem tidigare.Och borgen är utbytt mot en lättare variant, som känns mer mig.

Ja när man ser det såhär i direkt jämförelse kan man inte låta bli att vara lite stolt över resan vi gjort på ett år. Vilken grej liksom, att ha startat restaurang när man var 23 år. Också slås man av tacksamheten för all hjälp man fått. Först och främst till mamma Karin, som överhuvudtaget gjort det möjligt att förverkliga min dröm. Men även pappa Anders, och Sambon Viktor som lagt åtskilliga timmar på diverse hantverkande. Och bröderna Jonas och Magnus som rycker in både som kökspersonal, hemsidesnickrare, akuthandlare och servitörer när det behövs. Och Johanna såklart, som ryckt in i många, många krisiga situationer. Och faster Marianne som varit en klippa när det gäller bokföring och företagsformer. Och alla andra nära och kära och snälla människor, som inte drar sig för att sträcka ut en hjälpande hand när det behövs.

Jag hoppas ni förstår hur tacksam jag är.

Det här börjar likna ett grammis-vinnar tal, och det var ju inte riktigt meningen. Men jag gör väl som alla grammisvinnare då, och avslutar med ett rungande:

TACK!

söndag 28 augusti 2011

Krya på se' pelle lelle!

På söndagar brukar vi ju söndagsutlfykta, men inte den här helgen. Istället har söndagen innehållit en välbehövd sovmorgon och en ännu mer välbehövd rensning av samtliga garderober. Ut med sommarkläder och in med höstkläder. Slänga och skänka massa lump. Och en liten men lyckad loppisvända såklart.
Så nej något utflyktstips blir det inte idag. Istället vill jag passa på att skicka en hälsning till Pernilla, eller Pelle som hon kallas ibland. Pernilla är förutom vår fantastiskt duktiga anställda, även min granne och en väldigt go vän! Men stackarn har legat med feber och halsont i helgen och har inte kunnat jobba. Så här får du en krya på sig-hälsning och hoppas du kommer på tisdag!
Baka kakor kan också! Som här - Pelles Irish coffée-kaka. Mums!

onsdag 24 augusti 2011

Söndagsutflykt: Ven & Tuna Krog

Helgens söndagsutflykt gick till Ven. Vi hade fantastisk tur med vädret, och hade en hejdundrande dag. Med båt från Landskrona ut till ön. Väl på ven kan man hyra tandemcyklar (eller vanliga för den delen, om man nu av någon märklig anledning föredrar det).

Också kan man stanna på världens bästa Tuna Krog, som är det mysigaste, snyggaste och mest inbjudande matställe du kan tänka dig. Trevlig personal och toppen mat har de dessutom. Mycket lokala råvaror och mat som ofta är snäll mot miljön. Och massor av grönt på tallriken. Det gillas.
Man kan äta en hel rad med pastarätter, alla på den Lokala Ven-pastan, som både odlas och tillverkas på ön. Här med gräddiga blåmusslor. Eller varför inte en hamburgare med vitlöksbröd, tzatziki och stor fetaostsallad. I bakgrunden syns pasta med pesto och varmrökt lax.
När man ätit sig proppmätt kan man cykla en liten bit till, och rulla ner för kyrkbacken till stranden.
Sen kan man lägga sig på en filt i sanden och skratta med goa vänner till man nästan kissar på sig. Men bara nästan.
Sen är det lagom att cykla tillbaka till hamnen, äta den gudagoda glassen från Vens glassfabrik (Smaken Honung & mandel är ett hett tips) och ta båten hem igen.

måndag 22 augusti 2011

Du som är en miljonär....

De flesta av er som läser bloggen vet troligtvis att jag härstammar från den urhärliga lilla byn Röstånga. Det lilla lilla samhället ( runt 900 invånare tror jag) ser kanske inte mycket ut för världen, men det är något speciellt, ja nästan magiskt över hålan. Det liksom bubblar och pyser bland Röstångaborna. Jag tror att det kanske har att göra med att man har den vackraste naturen runt knuten, vilket ger energi och glädje till byborna. Folk tar sig för och gör saker. Dessutom känner alla varandra och såväl gamla som unga träffas på sammankomster och är tjenis med varandra. Ta bara kulturföreningen Akustik ( hemsida r) där jag själv var aktiv något år, som lockat både Timbuktu, Kapten Röd, Kultiration mfl till byn. Eller Eu-projektet Röstånga Tillsammans ( hemsida här) som är en förening där man på RIKTIGT låter byborna vara med och förbättra och utveckla bygden. Också har vi ju idrottsföreningarna RIS och Röstångagymnasterna, och hembygdsföreningen och......


En viktig träffpunkt i byn har länge varit det gamla stationshuset där det varit restaurang i drygt 10 år. Många av er bloggläsare vet säkert även att jag jobbat där i 9 år. Stationshuset har varit en plats öppen för alla, där både turister och bybor är välkomna. Alla åldrar, alla klädstilar, och alla storlekar på plånböcker kan känna sig hemma. Dessutom har Stationen fått agera både Kulturscen och festlokal flera gånger om. Andy, som drivit Stationen i många år beslöt sig för att inte öppna i år. Och gudarna ska veta att jag förstår honom, livet som krögare och egen företagare är minst sagt slitigt. Och efter 10 år har man rätt att få vara lite ledig. Men bland byborna råder ledsna miner över den stängda stationen. Och ingen vill köpa den heller fast den ligger ute till salu HärSedan vi öppnade "fröken elins" skulle jag tro att vi fått frågan ungefär 100 gånger var :
- Kunde ni inte köpt stationen istället?
Och jo, det skulle vi SÅ gärna göra, om vi hade några miljoner över. Ett stationshus kostar nämligen ganska mycket mer att köpa än en affärsrätt på Högaborg i Helsingborg. Och dessutom behöver köket rustas upp en hel del, medans på fröken elins kunde vi bara städa och sen öppna.

Men suget efter Stationshuset finns fortfarande kvar, inte bara för själva restaurangens skull, och den speciella atmosfär som finns där, utan även för byns gemenskap och trevnads skull.
Röstånga behöver Stationshuset.

Så kära du som är en miljonär, kan du inte skänka mamma Karin och mig 2,5 miljoner (1 800 000 för själva fastigheten, 500 000 för renovering av kök, och 200 000 i uppstartningskapital) Så köper vi gladeligen hela kalaset och gör vårt bästa för att skapa en skön plats för Röstångabor och besökare. Gott att äta, gott att vara....

fredag 19 augusti 2011

frukost från förr

Varken jag eller Viktor äter frukost hemma om morgnarna. Han äter sin på jobbet, och jag äter på mitt, de dagar det finns tid. Ibland blir det bara ett äpple på stående fot. Egentligen är det SÅ emot mina principer. I egenskap av Kostvetare VET jag ju hur viktigt det är med en ordentlig frulle på morgonen, för att få igång kropp och hjärna. Men men, det finns helt enkelt inte riktigt tid i schemat. Jag råkar ju prioritera 8 timmars sömn ganska högt.
Enda dagen vi båda är hemma på morgonen, är på söndagarna, och då ekar det så tomt i kylen att vi får hålla till godo med vad som går att skrapa fram i skafferiet och komplettera med frallor från konditoriet. Annat var det förr, då kunde vi laga fin-brunch på helgen, med smoothies och pancakes och nymalet kaffe och ..........

Som skit, fast vit

Är man glad för smarriga maränger, men tycker det är lite för mycket att baka tårtan jag nämnde i förr-förra inlägget kan man såklart göra som Pernilla ( vår enda anställda på fröken elins) och göra vanliga portions-maränger med Daim.
Följ receptet till födelsedagstårtan, men istället för att göra två cirklar, kluttar/spritsar man ut ca 15 hundskitsformade maränger och strör över Daim. Grädda precis som tårtbottnarna.

torsdag 18 augusti 2011

härliga höst med mustig mat...

Sommarmat i all ära, men nu ser jag fram emot hösten, då man får gotta ner sig med mustiga grytor och fylliga soppor. Hösten är verkligen en mustig årstid, då det femte smaksinnet "umami" får stå i centrum. Och den maten är ju så god.
Igår till exempel serverade vi rosmarindoftande köttfärslimpa med mustig kantarell- och champinjonsås. Lite soltorkade tomater fick följa med i limpan för att öka fylligheten ytterligare. Kokt potatis och lingon till. Jesus amalia, så enkelt men ack SÅ gott. Köttfärslimpa är ju för övrigt en rätt som min generation är ganska dåliga på att laga, trots att vi är ett flitigt färsätande folk. Lika gott som en biff, men bara hälften så mycket jobb! Perfekt med andra ord.

onsdag 17 augusti 2011

sen födelsedagstårta

Som bekant fyllde jag år häromveckan, och då bjöds det såklart på tårta. Jag improviserade lite, men det blev riktigt smarrigt, så det här kan rekommenderas. Dessutom är den lättbakad som attans, och marrängbottnarna kan förberedas dagar i förväg.
frökens friska sommarmarräng
Botten
6 äggvitor
1 krm ättika
2 dl strösocker
2 dl florsocker
2 tsk vanilinsocker
2 dubbeldaim
Observera att du måste ha helt rena och torra redskap och skålar, helst i rostfritt då plastbunkar brukar ha en fet hinna fast de är diskade.
Vispa äggvitorna med hälften av strösockret och ättikan lite lätt, så det blir vitt och fluffigt. Tillsätt resten av strösockret och vispa på hög hastighet till ett hårt skum. Sikta i florsockret och vanillinsocker och vänd försiktigt ned med en slickepott. Klicka eller spritsa ut marängerna till två bottnar på bakplåtspapper på plåt. Enklast är att rita av en tallrik på pappret, som mall, och sen fylla i med smet. Grovhacka daimen och strö över bottnarna. Grädda i 100 grader varmluft i drygt en timme ( ev, upp till 1 timme och 15 min). Har du inte varmluftsfunktion, ställ marängerna i nedre delen av ugnen. När marängerna är färdiggräddade stänger du av ugnen och låter marängerna stå kvar i eftervärmen. OBS! ÖPPNA INTE UGNEN, då släpper du in fuktig luft. När ugnen har svalnat kan du plocka ut marängerna och lägga ned dem i en lufttät burk om de inte ska användas samma dag.

Fyllning
200 g philadelphia
1 brk lemon curd
4 dl vispgrädde
färska bär efter smak

Vispa philadelphian och lemoncurden smidig med en elvisp. Vispa vispgrädden för sig och vänd sen ner den försiktigt i krämen. Lägg hälften av fyllningen på den ena bottnen. Lägg på lite färska bär, jag skivade jordgubbar och lade emellan. Lägg på den andra bottnen och resten av fyllningen. Riv över lite mörk choklad och toppa med massor av bär. Pynta med citronmeliss eller myntablad.


måndag 15 augusti 2011

Lois järta Danjäl = sant!

I helgen var vi uppe i Örebro på Louise och Daniels fina bröllop. Så himlans trevligt och roligt och vackert. Det var mitt första "kompisbröllop" men jag hoppas det blir många fler snart ( ni fattar piken va?)! Värmer liksom lite extra i hjärtat när det är någon man verkligen, VERKLIGEN tycker om, som får ha en så sin stora dag.

På bröllopet bjöds det på smarrig mat, till stor del fixad av brudparet själv, men även med stor hjälp av goda vänner. Själv ryckte jag in och kavlade lite pajdeg och lade upp kallskuret som aldrig förr, någon halvtimme på förmiddagen, innan själva ceremonin. Till förrätt bjöds det på Bresaola-carpaccio, men den hann jag tyvärr ej fånga på bild innan ( eller efter för den delen) den var uppäten. Till huvudrätt däremot bjöds det på den här trevliga italienska buffén, med massor av delikatesser.

Tja, man behövde inte gå hungrig från bordet direkt!
Efterrätten fortsatte på det italienska temat. Små mini-pannacottor och tiramisuer som var precis lagom små, så att man bara fick något litet sött efter maten, utan att spricka av mättnad.
Senare på natten bjöds det på päron och chokladtårta i fem våningar.
Efter att ha njutit av maten, och trevliga tal i flera timmar, var det dax att skaka av sig alltihop, uppe på dansgolvet. Och jag kan lova att vi gjorde vårt bästa för att bränna vartenda kilo....

Tack Louise och Daniel och alla andra fina som bidrog till en oförglömlig dag!

onsdag 10 augusti 2011

Än är inte sommaren slut

Även om vädret varit höslikt de senaste dagarna.. Alltså är det all idé att fortfarande göra sommarutflykter. Jag har tipsat förr, men jag gör det igen. Åk till Söderåsen, gå en låååååång härlig promenad på Skåneleden och ta sen en fika på Klåveröds vandrarhem.

Godaste surdegsbrödet du kan tänka dig, smarrig paj eller varför inte en hembakad kaka.
I vanliga fall är det Ann som håller i trådarna på vandrarhemmet, men ibland hjälper Viggo (sonen) och Mim ( dottern) och Micke (svärsonen) till.

Åk dit, vettja!

måndag 8 augusti 2011

Idag är ingen vanlig dag, för idag är frökens födelsedag...

Idag är det min födelsedag. 24 varv runt solen har man hunnit med. Och vilken födelsedag det blev sen! Jag fick ledig eftermiddag och passade på att unna mig ett frisörbesök hos världens bästa Karolina Persson på salong Saks här i Helsingborg. På kvällen hade jag tänkt att vi skulle grilla hemma på gården, men regnet gjorde att vi fick vara på restaurangen istället. Vi dukade långbord och laddade upp med filtar och levande ljus under markisen.

Viktor grillade hemgjorda hamburgare.
Och jag fixade tillbehörsbuffé med massor av olika grönsaker, såser och ostar och sånt som är gott i burgare. Lite klyftpotatis med dipp blev det också! Alla fick själv montera efter tycke och smak!
Storebrors verk.
Hela närmsta "familjen" var samlad.
Och efter presentöppnande blev det såklart tårta och skönsång av familjen.
Ja, en bättre dag kan man knappast önska sig. Tack för alla gratulationer, och fin uppvaktning!

torsdag 4 augusti 2011

Back to life, back to reality

Då har man klarat av första dagen efter semestern. Gick riktigt bra, trodde man skulle vara segare. På semestern spenderade jag och Viktor en vecka på Rhodos (Grekland). Riktigt härligt att få släppa allt vad företagande och lägnehetsstädande, tvättande och matlagning heter, och bara ta det lugnt. Och jisses vad mycket gott vi har ätit. Som friterade aubergine med riktigt mustig tomatsås till exempel. Och såklart frossat i Tzatziki, fetaost, moussaka och gyros. Och souvlaki.

Vad man slås av, när man besöker sydeuropa är hur otroligt viktogt det är med bra råvaror. Tomaterna där smakar SÅ mycket mer, och är mycket köttigare i strukturen. Och rödlök skulle man nästa kunna äta som äpplen. Smakar massor av rödlök, men är inte alls gasiga eller starka. Vi hyrde en fyrhjuling ett par dagar och körde runt på Rhodos, både längst med kusten och in i landet där det kryllar av odlinga. Främst oliver men även avokado, granatäpplen, vindruvor, diverse citrusfrukter och mycket vattenmelon. Jag kunde inte låta bli att räcka handen över stängslet och nalla en solmogen apelsin. Jisses, det är så apelsiner SKA ätas. Direkt från trädet, utan kylfrörvaring och långa transporter. Fast å andra sidan. I vår del av världen får vi väl vara glada att det finns folk som transporterar apelsiner. Annars skulle vintern kännas bra mycket längre.
En och annan öl slank såklart också ner. Är det semester så är det!