Hasta luego...

I morgon dra jag hem till Skåne! Ses efter helgen!

Kram elin

Bagar-resan fortsätter...

Jag fortsätter baka mig genom Martin Johanssons bok "surdegsbröd".
På Anns inrådan testade jag igår den andra varianten av baguette, med en lite gnutta jäst, som i boken kort och gott går under namnet "baguette"!

Baguetter som vilar i en mjölad handuk, för att hålla formen.

Den här gången blev jag betydligt nöjdare med resultatet. Jag hade inget grahamsmjöl hemma, så jag improviserade med vetekli och kruskakli. Dessutom hann jag inte baka på dagen, så degen fick kalljäsa i kylen, medan jag var i skolan. Det gick fint ändå.

Baguetten blev krispig och fin på ytan, med lite segt innanmäte. Precis som en baguette ska vara alltså! Dessutom var de väldigt lättbakade. Inga konstiga moment, och lätthanterad deg. Två tummar upp! Toppenbaguetter!

Två baguetter gav jag bort till grann-Kristina ( jag hinner omöjligt äta upp allt själv), och en och en halv åt jag själv igår. Resten hamande i en plastpåse över natten. Då tappade de den fina ytan och blev helsega. Men efter ett par minuter i 200 grader idag, så var de lika goda som nybakta igen.

Igår åt jag baguette med hemmagjord skagenröra. Jag hittade några kräftstjärtat jag behövde äta upp. Det var gott!

Idag blev de iställdet fyllda med köttbullar och god yoghurtkräm med paprika, tomat och massor kryddor. Det var också gott! Båda varianterna var lika lyckade!

Så i framatiden blir det nog det här receptet som används när det är baguettedags!

pasta med spenat, soltorkade tomater och fetaost

Ett till recept av "mat på typ tio minuter"! Håll till godo! Koka valfri pasta och blanda med hackad spenat (sån man köper fryst och hackad), soltorkade tomater och fetaost. Toppa med ett par tag med pepparkvarnen och lite ölkorv eller stekt bacon. Eller go veggie!


(Gillar man muskot är det också gott att ha i. Men bara jättelite.)
Servera med en stor, och helst god, sallad.
Klart!

En varm kopp kaffe och två rutor apelsinkrokant...

Life is pretty good!

Det bara snöar och snöar...

... och snöar, och snöar. Sen snöar det lite till!
Försvisso är det hur fint som helst med snö, och jag gillar verkligen vintern, när det är vinter på riktigt med många minusgrader och mycket snö. Och mer vinter än såhär kan man ju knappast ha.

Men nu börjar man längta efter gröna skogar igen. Doft av jord och känslan av liv.

spenatstuvning...

...var det på TOK för länge sedan jag åt. Och jag har ju ingen mer än mig själv att skylla. Så det var väl lika bra att göra slag i saken. Spenatstuvning med stekt bacon, stekt ägg, kokt potatis och sallad.

Spenatstuvning är ju hur lätt som helst att göra. Bara att köpa fryst spenat, blanda i lite mjöl, mjölk och krydda av med salt, vitpeppat, muskot och socker. Sen är det ju supernyttigt och framförallt sketagott!

vissna tulpaner är också vackra

När bladen trillat av tulpanerna, samlade jag ihop dem på ett ljusfat. Det är också fint!

Det kom ett paket med posten...

Inget är väl så roligt som att få paket med posten. Jag fick ett. Med ett bifogat, handskrivet brev dessutom. Hur ofta får man handskrivna brev idag? På tok för sällan.

I somras hade jag lyckan att få delta i Barista camp 09 i Falkenberg. En helg då Sveriges bästa, och mesta, kaffenördar samlades och riktigt göttade ner sig i kaffe. Jag halkade in på ett bananskal och råkade vinna mitt deltagande i en tävling på Zoegas. Det är jag glad förr. Jag var nog den i sammanhanget, som från början kunde minst om kaffe. Men å andra sidan lärde jag mig nog mest. Barista Camp 09 annordnades av några entusiaster, bla David Molarin på riktigtkaffe. se, och Daniel Chomieniec (en av Sveriges främsta baristor) på the Lounge i Falkenberg och koppa.se i samarbete med Zoegas och annat branschfolk.

Under en solig helg i juni samlades vi på the Lounge i Falkenberg, och blev fullproppade med kunskap och kaffeglädje. Föreläsningar, latte-art-tävlingar, labbande vid espressomaskinerna, koppning (=provsmakning av kaffe) och allt annat som har med kaffe och göra. Dessutom åt vi gott, och hade skitkul i varandras sällskap. Lyckliga kaffeentusiaster.

Under Campet drack jag den godaste latten jag någonsin fått. Kanske var det den goda stämningen och all den kärlek som fanns. Eller så var det bara en riktigt bra latte.Vill ha vill ha vill ha....Herr Daniel "DC" Chomieniec himself. Även proffs blir nervösa och darriga på hand när det vankas latte-art throwdown.

Jag fick också äran att bli intervjuad för riktigtkaffe.se-TV. Intervjun hittar du här. Jag vill dock försvara mig med att påpeka att intervjuaren gillade att jag var skåning, och bad mig bräka på ordentligt. Sagt och gjort.

Det finns människor som kan ha världens grej att berätta, men de sabbar historien genom att berätta den på ett fel och tråkigt sätt. Jag är en sån människa. Också finns det människor som kan berätta om vad som helst och ändå få det att låta jätteintressant. DC är en sån människa. Han skulle i en halvtimme kunna berätta om innehållet i hans soppåse, och alla skulle stå tysta och bara suga i sig, lyssna, och nicka förstående. Dessutom är han en sjuhelsikes barista.

Tillsammans med bland annat Ola från Zoegas, David från Riktigtkaffe och massa annat duktigt folk, skapade de ett toppevent. Alla gick därifrån med ett leende på läpparna och en liten ledsen klump i magen, över att allt det roliga tagit slut så fort.

Iallafall.....

DC var vänlig nog och skicka hans senaste kaffe-kokbok, Smakfullt med kaffe, i present till mig. En bok som kikar in hos 15 av Sveriges bästa cafén och restauranger, delar med sig av recept från dito, och dessutom ett kaffe som rekommenderas till varje rätt eller bakverk.

Jag läser sällan kokböcker i köket, när jag lagar mat. Jag läser dem som skönlitteratur i sängen, innan jag ska somna. Så matar jag in nya smakkombinationer i minnesbanken, och en helt annan dag, i köket, kommer kombinationerna fram, utan att jag minns varifrån jag fått dem. Den här boken är verkligen en sån kokbok, som lämpar sig som kvällsläsning. Små historier om restaurangerna och caféerna, varvas med fina bilder och utsökta recept.

Jag har sedan länge lovat mig själv, att när jag börjar jobba, ska jag fira första lönen med att köpa mig en alldeles egen espressomaskin. Än så länge nöjer jag mig pressbryggare. I den får man förvisso gott kaffe, och den passade studentplånboken bättre. Men en egen espressomaskin....

1000 tack DC för Barista Camp 09, och den finfina boken!

Marie Sernholts härliga lår

Jag är en flitig lyssnare p3 lyssnare, och hör ofta på morgonpasset. En morgon var Marie Sernholt ( hon från A-teens som är (eller var?) tillsammans med Måns Zelmerlöv). Hon delade iaf med sig av ett recept på kycklinglår, som fick det tjusiga namnet "Maries härliga lår".
Maries härliga lår
Kycklinglår
Parmaskinka
Matlagningsgrädde (vill man kan man även ta lite mjölk)
Vitlök
Oregano
Salt och Peppar
Balsamvinäger

Stek kycklinglåren i lite smör så de får fin yta. Salta och peppra. Linda sedan in låren i någon skiva parmaskinka. Blanda grädde, balsamvinäger, pressad vitlök, Oregano, salt och peppar i en ugnssäker form. Lägg ner låren i såsen och värm alltihopa i ugnen i 225 grader till kycklingen är genomstekt, ca 20-30 min.

Servera med kokt ris och en trevlig sallad.

PS. Bilden blev inte så bra, men det här är mycket godare än det ser ut! Prova!

Framtidsdrömmar

Ända sedan jag var en liten skit, har jag drömt om att starta eget en vacker dag. Ett café, en restaurang, ett fik eller en krog. Det har gått i våger under hela min uppväxt. Ibland tänker jag nästan inte alls på det, och ibland blir jag helt toksugen och planerar menyer, inredning, köksplanering och invigningsfester. Såhär har jag alltså hållt på sedan jag var 5 år.

"När jag blir vuxen ska jag ha en egen krog eller ett eget café "

Om knappt fyra månader är jag färdig med min Kostvetarutbildning. Då är det dags att bli vuxen. Så nu är det alltså snart dags att bestämma sig. Ska jag ta ett "riktigt" jobb först, och få glädje av min utbildning. Jobba i tio år på ett vanligt jobb och sen se vad jag känner för? Kommer jag ens få tag på ett riktigt jobb?
Eller ska jag köra så det ryker och förverkliga min dröm nu? Det jag drömt om i 17 år nu.. Är det nu det är dags?

Har jag modet, kunskapen, orken och pengarna för att ta framtiden i mina egna händer och göra det jag allra helst vill?
Eller ska jag vänta i ytterligare i 17 år och kanske göra det då?

Framtidsångest!