Nu har vi haft öppet i tre dagar och allt flyter på. Det är mycket att göra och man är trött om kvällarna, därav den dåliga rapporteringen här på bloggen. Ber ödmjukast om ursäkt, för jag vet att många är nyfikna. Det är mest vår lunch som går bra, vi har haft 30-35 kunder per dag, vilket känns ganska lagom såhär i början när allt är lite
omständigt och ovant. Och alla är så trevliga och positiva (idag sa en
snubbe tex att vi serverade den godast
korvstroganoffen han någonsin ätit, i hela sitt liv!
Håhå jaja... man tackar!!!!!) så man kan bara vara glad.

Vår salladsbuffé är inte så stor, men har fått mycket beröm. Vi försöker lägga ner lite kärlek i salladen och inte bara hacka upp en isberg och ösa upp en burk med majs, som tydligen är ganska vanligt på övriga
lunchrestauranger. Nej goda blandningar med hemlagad dressingar, och
hembakt surdegsbröd ska det vara.
Vårt café går lite
trögare såhär i början, men vi är nästan lika glada för det. För det första har vi inte annonserat alls och har mest satsat på att sprida att vi serverar dagens. För det andra är det rätt skönt när det bara
slinker in någon enstaka fikagäst såhär i
början På så vis hinner vi fixa och förbereda en hel del på eftermiddagarna.
Så både
elin och
karin är glada men trötta restaurang- och caféägare. Det känns gött!
Massor med grattis till öppningen och lycka till i fortsättningen! :)
SvaraRaderasa fint, vad roligt att det är verklighet nu! kramar fran koh lipe
SvaraRadera