Du som är en miljonär....

De flesta av er som läser bloggen vet troligtvis att jag härstammar från den urhärliga lilla byn Röstånga. Det lilla lilla samhället ( runt 900 invånare tror jag) ser kanske inte mycket ut för världen, men det är något speciellt, ja nästan magiskt över hålan. Det liksom bubblar och pyser bland Röstångaborna. Jag tror att det kanske har att göra med att man har den vackraste naturen runt knuten, vilket ger energi och glädje till byborna. Folk tar sig för och gör saker. Dessutom känner alla varandra och såväl gamla som unga träffas på sammankomster och är tjenis med varandra. Ta bara kulturföreningen Akustik ( hemsida här) där jag själv var aktiv något år, som lockat både Timbuktu, Kapten Röd, Kultiration mfl till byn. Eller Eu-projektet Röstånga Tillsammans ( hemsida här) som är en förening där man på RIKTIGT låter byborna vara med och förbättra och utveckla bygden. Också har vi ju idrottsföreningarna RIS och Röstångagymnasterna, och hembygdsföreningen och......


En viktig träffpunkt i byn har länge varit det gamla stationshuset där det varit restaurang i drygt 10 år. Många av er bloggläsare vet säkert även att jag jobbat där i 9 år. Stationshuset har varit en plats öppen för alla, där både turister och bybor är välkomna. Alla åldrar, alla klädstilar, och alla storlekar på plånböcker kan känna sig hemma. Dessutom har Stationen fått agera både Kulturscen och festlokal flera gånger om. Andy, som drivit Stationen i många år beslöt sig för att inte öppna i år. Och gudarna ska veta att jag förstår honom, livet som krögare och egen företagare är minst sagt slitigt. Och efter 10 år har man rätt att få vara lite ledig. Men bland byborna råder ledsna miner över den stängda stationen. Och ingen vill köpa den heller fast den ligger ute till salu HärSedan vi öppnade "fröken elins" skulle jag tro att vi fått frågan ungefär 100 gånger var :
- Kunde ni inte köpt stationen istället?
Och jo, det skulle vi SÅ gärna göra, om vi hade några miljoner över. Ett stationshus kostar nämligen ganska mycket mer att köpa än en affärsrätt på Högaborg i Helsingborg. Och dessutom behöver köket rustas upp en hel del, medans på fröken elins kunde vi bara städa och sen öppna.

Men suget efter Stationshuset finns fortfarande kvar, inte bara för själva restaurangens skull, och den speciella atmosfär som finns där, utan även för byns gemenskap och trevnads skull.
Röstånga behöver Stationshuset.

Så kära du som är en miljonär, kan du inte skänka mamma Karin och mig 2,5 miljoner (1 800 000 för själva fastigheten, 500 000 för renovering av kök, och 200 000 i uppstartningskapital) Så köper vi gladeligen hela kalaset och gör vårt bästa för att skapa en skön plats för Röstångabor och besökare. Gott att äta, gott att vara....